Säsongen 15/16- Sammanfattningen!

Ja hörni. Den här säsongen gick fort. 😶 Igår avslutade vi i klubben säsongen i ett regnigt Storstenshöjden (på längdskidor) med lite skicross och grillkväll hemma hos Joel.🙌🏻 Jättekul förstås och skönt att få en bra avslutning på en allt annat än bra säsong!👍🏻

Ja, det var just det här med säsongen i sin helhet jag tänkte skriva om. 😋 Min vinter, med träning, SJUKDOMAR, tävling och allt där emellan.😁 Det hela började såhär:

Ja, efter en KANON-höst, träningsmässigt, med läger och träningar och med  en kropp som aldrig varit så tränad och i så bra form som då! Supertaggad förstås på vad som komma skulle.nI början av December drog vi till Idre, hela gänget. Det är och kommer vara  bland det roligaste jag gjort i mitt liv! All skidåkningen, i den miljön, med snö och med alla sköna personligheter inom gruppen, den känslan och den upplevelsen är OSLAGBAR!!😇🤘🏻

Efter de underbara dagarna där kan jag ju inte påstå att superlativen duggar tätt…🤒 Jag hann träna i ungefär en vecka innan en förskylning smög sig på. Jag vilade och kurerade mig och var sen snabbt tillbaka en vecka senare. Men efter det så bröt det ut igen. Det var bara att göra samma sak igen, vila och ha tålamod. I det läget tänkte man ju bara att ” det är vinter och så… Folk blir sjuka, liksom” Men det där höll i sig tills över jul och efter nyår. Sen hade vi helt plötsligt en månad gått.😕 Jag missade Morapinglan och klarade av en träning innan det bar av till Borlänge för Bergebo Ski Weekend (där jag stallde upp i distansen)! Taggad, nervös och otränad kan man kort sammanfatta känslorna då.😅 Men loppet gick hyfsat. Jag väggade i första backen, MEN, jag bröt inte och kunde till slut pallra mig in på en godkänd 22:a plats av 28!! 🤓 Då var min säsong igång, eller?!

🤔 Jag hoppade medvetet över Tour De Mösseberg för att kunna träna igen det jag missat. Och lagom tills träningen började funka och formen ev. smyga sig på så var det dags igen.😪 Sjuk och därmed ingen skiathlon i Filipstad heller.( I samma veva blev dessutom ex antal tävlingar inställda p.g.a snöbrist, vilket naturligtvis var tur för mig!😊) Sen kvicknade jag till veckan innan  alla hjärtans dag. (2  1/2  månad efter Idre och med en tävling i benen, 10:e Januari) så var det dags att dra på sig tävlingsdressen igen…☺️ Så det bar av till Zinkgruvan och 2.5 km fristil. Banan var lätt och kort, vilket, såklart gynnade mig!! Analysen av loppet blev att et gick bättre än i Borlänge iallafall, jag väggade ungefär efter halva, men loppet totalt var klart godkänt, trots en försmädlig sistaplats!!😊  Yes, nu är jag med i leken igen!!😜

Det gick några veckor av träning, jag skippade ICA-cup av samma anledning som Mösseberg och det började faktiskt kännas bra!!👍🏻 Veckan efter blev hela familjen sjuka i influensa, så det blev inget Kilsbergslopp, eller något Lilla SS. Tre nya sjukdomsveckor på kontot. 🙄  Så fruktansvärt frustrerande!!! Men nu får det väl ändå vara över tänker ni?! Ja, exakt så tänkte jag också. Så några veckor (!!) senare jag frisknade till, tränade ett par gånger och vipps så var det  dags för KM. Efter regn kommer solsken sägs det och så kändes det då… För ÄNTLIGEN gick någonting bra. 🤗 Jag gjorde ett kanonlopp och fixade ett betydelsefullt KM-brons. 🙀💪🏼 Det betydde så oerhört mycket att visa att jag faktiskt kan och få ett kvitto på att jag har kapaciteten som krävs. Det var en vändpunkt för mig att känna det och en storm stor dos med lättnad… 😍NMen dagarna gick och vi inom gruppen bestämde oss för att ta en vårtur i solen, på skaren på Söndagen, uppe i Kilsbergen!! Samma dag som det är vaknar jag upp med halsont. 😨 Så det var den utflykten det…😔

Av min säsong återstod bara STH Skicross i Storstenshöjden. Så efter halsontet satte jag igång och tränade. Det blev bara enkla pass, men jag höll mig frisk, för en gångs skull.s😅 Dagarna innan tävlingen kommer beskedet att tävlingen är inställd p.g.a ekonomiska skäl och min säsong tävlingsmässigt slutade abrupt i samma ögonblick som jag läste beskedet. Det speglade min säsong rätt bra…🙄😏 Så resultatet tävlingsmässigt blev 3 tävlingar,(2 sämre och 1 riktigt bra) och inte många träningspass…😔

Men efter en rolig säsongsavslutning nu, så ser jag ljust på framtiden och den stundande träningssäsongen. Jag har tagit så stora kliv, på många olika plan det här året. Träningsmässigt har jag förlorat den urstarka försäsongen och grundträningen jag hade, och är i princip tillbaka på ruta ett igen…😖 Men psykiskt, däremot var den här säsongen riktigt lärorikt. Jag har lärt mig brottas med mig själv och min vilja, att man måste prioritera hälsan först, i alla lägen!!👍🏻  Man måste ha mycket tålamod och ett hårt pannben för att fixa en så lång sjukdomsperiod. 👊🏻 Att se andra utvecklas och träna medans du själv ligger helt hjälplös och inte kan träna över huvudtaget, tar på psyket. 😥 Att kunna tänka på tävlingarna det inte gått så bra, att jag kan bättre, jag är inte såhär dålig egentligen!🙁 Att på träningar det går tungt på tänka positivt. Jag vill, jag kan och jag måste ibland, som nån sade en gång till mig!!❤️

Den här våren är målet att jag vill jag hitta tillbaka till känslan jag hade i höstas, den där goa känslan, att kunna träna och utvecklas som skidåkare!! För den här säsongen lägger jag nu bakom mig och jag lägger siktet mot nästa säsong. För nästa säsong ska jag komma tillbaka starkare, bättre och snabbare än nånsin.😜💪🏼

Nu kör vi!!💛💙

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s